GMO – Av Lucas Ferm 9A Genetiskt modifierade organismer, är organismer som man har, med hjälp av olika tekniker, ändrat i organismens DNA så att den fått egenskaper man vill ha. Till exempel så kan man på en gris ändra den genetiska koden i arvsmassan så att den och dess kommande generation inte får någon svans. Man kan också göra en katt som lyser i mörker, det gjorde man år 2007 då sydkoreanska forskare förändrade en katts DNA, som gjorde att kattens skinn kunde lysa i mörker (Moss 2010). Vill man sen skapa till exempel fler katter som lyser i mörker så kan man med hjälp av genteknik klona organismer. Man håller också idag på med att genmodifiera kors dna för att bilda en generation av kor som föds utan egenskaper att få några horn (vetenskapens värld, 2017).
Genmodifiering av organismer har vi människor hållt på med i tusentals år, och vi har haft väldigt mycket nytta av det, fast vi förstod inte riktigt hur det vetenskapligt fungerade.Fast det var innan de två amerikanerna James Watson och Francis Crick upptäckte dubbelspiral strukturen i deoxyribonucleic acid, som man förkortar med DNA (DNA). Genmodifiering har också i många år varit dyrt, avancerat och tagit lång tid.
Men när man för några år sedan uppfann crispr-cas9, som är en revolutionerande teknik, så blev allt mycket lättare, tog mindre tid, sänkte kostnaderna, och öppnade dörrar för massvis med nya ideer och möjligheter inom gentekniken. CRISPR består utav en RNA-molekyl och ett protein som kallas Cas9, som är en enzym. Själva tekniken bygger på en metod som många bakterier använder sig utav för att skydda sig mot virusangrepp (Jorgensen 2016). Streptococcus pyogenes, är en av dem bakterierna som använder den metoden (CRISPR/Cas9). Tack vare tekniken CRISPR så har det öppnats upp lättare och billigare botemedel av till exempel genetiska sjukdomar eller cancer. Lider någon av leukemia, som är en typ av cancer i blodet, så kan man ta ut blodet, genmodifiera det genom att använda CRISPR och sedan ‘sätta tillbaka” blodet för att bota sjukdomen, och det har faktiskt hänt på riktigt (Le Page 2015). Mitt problem som jag har valt är obotlig blindhet som orsakas av bristen på A-vitamin.
Detta är ett väldigt stort problem för många barn som bor i dom fattiga delarna av världen, och den lösningen på A-vitamin brist som jag har valt är gyllene riset. Gyllene riset är en genetiskt modifierad version av Oryza sativa, vars syfte till skillnad från orginal riset, är att kunna tillverka betakaroten. Gyllene riset började utvecklas på 90-talet av en grupp vetenskapsmän.
Det var då redan från början tänkt som ett biståndsprojekt för att hjälpa barnen i fattiga länder så att dom får i sig tillräckligt med A-vitamin. Hur vetenskapsmännen gjorde för att ris skulle kunna innehålla A-vitamin, var att dom tog den genen ur en påskliljas DNA som styr produktionen av betakaroten. Sedan förde dom in denna genen i risets celler genom att använda en genmodifierad variant av jordbakterien agrobacterium tumefaciens, då den kan föra in önskade gener i en växtcell (Berglund 2016). Varför man ville åt just betakaroten var för att betakaroten omvandlas till A-vitamin i våra kroppar.Gyllene riset presenterades år 2000 och resultatet blev en genmodifierad version av Oryza sativa som hade sex nya gener. Tre av dom behövs för att risplantan ska kunna tillverka betakaroten, en gen för att riset ska kunna lagra järn, en gen som lades till för att underlätta upptagning av näring i tarmen och en sista gen som ska hjälpa tarmen att ta upp järn (gyllene riset).Så för att lösa problemet med obotlig blindhet (brist på A-vitamin), så skulle man kunna börja tillverka gyllene riset och sälja det riktigt billigt till fattiga länder så att barnen får i sig tillräcklig med a-vitamin. Men såklart finns det nackdelar med att börja använda/tillverka genetiskt modifierade grödor (i detta fallet, gyllene riset).
Att man inte vill att onaturliga grödor ska sprida sig i naturen är en självklarhet. Därför har man en lag som säger att alla genetiskt modifierade grödor ska vara sterila. Så för att förhindra spridningen så har man alltså valt att göra grödorna sterila, och har det någon negativ inverkan på miljön? Man kan alltså inte ta fröna från riset och plantera dom och förvänta sig att man får mer gyllene ris, det hade dock varit det enklaste alternativet. Istället måste företagen som producerar gyllene riset frakta dem (som skördat), vilket leder till mer utsläpp av växthusgaser som inte är bra för miljön.Men har vi rätt att ändra på det naturliga? Har vi rätt att genmodifiera? Jag tror att världen var skapad för att utvecklas, att upptäckas. Vi människor har levt till våra behov och utvecklats under alla tider, och naturen och alla levande varelser har lärt sig att anpassa sig till det.
Vad menar man då när man säger att man är rädd för det onaturliga? Enligt mig så är det naturliga allt som fanns innan vi fanns, det är ju inte direkt naturligt med elektronik som datorer, men vi har ju gjort det vi behöver för att leva och utvecklas på ett bättre sätt. Men det är ju på en helt ny nivå när det gäller att ändra det naturliga, att ändra organismers egenskaper. Så länge som jorden har funnits har allting fungerat av sig självt, ekosystem etc. Varje organism kom till denna jorden med sina specifika egenskaper (sina egna specifika gener). Men nu ska vi alltså gå in och ändra i dem egenskaperna som har fungerat bra i över tre miljarder år, bara för att vi ska få ett “lyxigare liv”, eller “en lyxigare framtid”.Jag tar alltså slutsatsen till att vi inte borde använda/börja tillverka genetiskt modifierade organismer, utan istället lösa våra problem på andra sätt. Jag tycker inte det är rätt helt enkelt.
Men sen kan vi inte förhindra “hemliga företag” från att tillverka/ börja använda GMO. Referenslista Berglund, M (2014). Copy of Det gyllene riset.
Video online Tillgänglig: https://prezi.com/y15vxfxw2e89/copy-of-det-gyllene-riset/. Hämtad 2018-01-23Le Page, M. (2015). Gene editing saves girl dying from leukaemia in world first. Elektronisk Tillgänglig: https://www.
newscientist.com/article/dn28454-gene-editing-saves-life-of-girl-dying-from-leukaemia-in-world-first/. Hämtad 2018-01-23Moss, L. (2010-10-27). 12 bizarre examples of genetic engineering. Elektronisk Tillgänglig: https://www.mnn.
com/green-tech/research-innovations/photos/12-bizarre-examples-of-genetic-engineering/glow-in-the-dark#top-desktop. hämtad: 2018-01-22TED (2016). What you need to know about CRISPR | Ellen Jorgensen. Video online Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=1BXYSGepx7Q. Hämtad 2018-01-12Vetenskapens värld (2017).
Mat och genteknik TV-Program. Sveriges television, SVT1, 30 oktober. Tilgänglig: https://www.svtplay.se/video/15723128/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-27-mat-och-genteknik. Hämtad 2018-01-11Wikipedia (2017-06-16).
CRISPR/Cas9. Elektronisk Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/CRISPR/Cas9. Hämtad 2018-01-18Wikipedia (2017-07-18). Gyllene riset.
Elektronisk Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gyllene_riset.
Hämtad: 2018-01-14Wikipedia (2018-01-05). DNA. Elektronisk. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/DNA Hämtad 2018-01-14
